Plagierade Nobelpristagaren Elie Wiesel boken ”Night” och var befinner sig bokens verkliga författare Lazar Wiesel?

Som uppföljning till artikeln Är Elie Wiesel en bedragare? postar vi denna historia.

Nedanstående artikel baseras på en intervju i Hajdú Online, detta efter att Miklós Grüner för några dagar sedan personligen, i sällskap av en ungersk kirurg, uppsökt tidningen och föreslagit en intervju.

Miklós (Nikolaus) Grüner

Vid 15 års ålder, i maj 1944, blev Miklós Grüner tillsammans med sina föräldrar, samt en äldre och yngre bror, deporterad från Ungern till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Han talar om att hans mor och yngre bror gasades omedelbart efter deras ankomst till lägret. Sedan fick han själv, hans äldre bor och hans far, sina fångnummer tatuerade på armen och skickades att utföra tungt arbete i en fabrik för syntetiskt bränsle med kopplingar till IG Farben, och där hans far dog sex månader senare. Efter detta skickades den äldre brodern till Mauthausen och den unga Miklós stod nu utan anhöriga, därför tog två äldre judiska fångar, också dem ungrare och vänner till hans avlidna far, honom under sitt beskydd. Dessa två beskyddare av den unge Miklós, var bröderna Lazar och Abraham Wiesel.

Miklós Grüner och Lazar Wiesel blev under de följande månaderna goda vänner. 1944 var Lazar Wiesel 31 år gammal. Miklós glömde aldrig det nummer A-7713, som nazisterna hade tatuerat in på Lazar. I januari 1945, när den ryska armen närmade sig, överfördes fångarna till lägret Buchenwald. Under de 10 dagar som förflyttningen tog, delvis per fot, delvis per tåg, så dog mer än hälften av fångarna och bland dessa var Abraham, Lazar Wiesels äldre bror. Den 11 april 1945, befriade den amerikanska armen Buchenwald. Miklós och Lazar tillhörde de som överlevde lägervistelsen. Eftersom Miklós var sjuk i tuberkulos så skickades han till ett schweiziskt sjukhus och skiljdes därmed från Lazar. Efter tillfrisknande emigrerade Miklós först till Australien, för att 1962 bosätta sig i Sverige.

Många år senare, 1986, blev Miklós kontaktad av Sydsvenska Dagbladet och inbjöds i syfte att möta ”en gammal vän” vid namn Elie Wiesel… När Miklós svarade att han inte kände någon person med det namnet, talade man om att Elie Wiesel var samma person som Miklós var bekant med under namnet Lazar Wiesel och med fångnummer A-7713… Eftersom Miklós fortfarande kom ihåg fångnumret blev han övertygad om att han skulle få träffa sin gamla vän Lazar och accepterade därför lyckligt inbjudan om att möta denne vän den 14 december, 1986. Miklós förklarar:

- ”Jag var mycket glad av förväntan att få möta Lazar, men när jag konfronterade den s.k. ”Elie Wiesel”, blev jag bedrövad av att se en man som inte alls kände igen, och som inte talade ungerska el. Jiddisch. Istället talade han engelska med en stark fransk brytning och vårt möte var över på tio minuter. Som en avskedsgåva fick jag av mannen en bok med titeln, ”Natt”, vilken han sade sig ha författat. Jag tog emot boken, men jag förstod [redan då], att den här mannen inte var den som han utgav sig för att vara”.

Miklós drar sig till minnes, att reportern från Sydsvenska Dagbladet frågade om ”de kände varandra”, på vilket både Miklós och den s.k. ”Wiesel” svarade nekande. Miklós förklarar:

- ”Efter mötet med Elie Wiesel, forskade jag i tjugo år och upptäckte att mannen som kallade sig Elie Wiesel, aldrig hade varit i ett nazistiskt koncentrationsläger. Detta eftersom han inte fanns med i några officiella listor över internerade”.

Miklós upptäckte också att den bok som Elie Wiesel gett honom 1986 på stockholmshotellet och som han sade sig ha författat, i själva verket var skriven 1955 på Jiddisch av Miklós gamla vän Lazar Wiesel. Den gavs ut 1955 i Paris under titeln, ”A Világ Hallgat”, vilket betyder ”Världen Höll Tyst”. Efter detta översattes boken 1958 till franska och engelska, under namnen ”La Nuit” och ”Night”, och gavs ut under det nya författarnamnet Elie Wiesel.

Boken såldes i en upplaga av tio miljoner av Elie Wiesel och var grundläggande för beslutet, att 1986 ge ”Elie Wiesel” Nobels fredspris. Miklós förklarar:

- ”Elie Wiesel ville aldrig träffa mig igen. Han blev väldigt framgångsrik: Jag har hört att han får 25 tusen dollar för ett 45 minuters tal om Holocaust. Jag har personligen rapporterat fallet till FBI i Los Angeles och har också lämnat in klagomål till regeringar och media, i både USA och Sverige. Mitt mål är att informera världen genom min bok, ”Den Stulna Identiteten A-7713”.

Källa: http://www.henrymakow.com/translated_from_the_hungarian.html