Av Thomas Kues
Västvärlden berömmer sig ofta för att skydda yttrande- och tryckfriheten och riktar ofta kritik mot andra länder för (verkliga eller förmenta) kränkningar av dessa friheter. Dock finns det något som står över yttrandefriheten i ”den fria världen”, nämligen ”Förintelsen”. I ett stort antal europeiska länder straffas ”förnekande av Förintelsen” med allt från böter till fleråriga fängelsestraff. Särskild hård är förföljelsen av personer med avvikande uppfattning av de europeiska judarnas öde under andra världskriget i Tyskland och Österrike, där maximistraffet för detta ”brott” uppgår till 5 respektive 20 års fängelse (se vidare http://en.wikipedia.org/wiki/Laws_against_Holocaust_denial).
Till de revisionistiska forskare och aktivister som dömts till fängelse under de senast gångna åren hör:
Wolfgang Fröhlich (Österrike) – 6 års fängelse.
Germar Rudolf – tillbringade sammanlagt 44 månader fängslad i Tyskland.
Ernst Zündel – tillbringade sammanlagt 7 år fängslad i USA, Kanada och Tyskland.
Sylvia Stolz (Tyskland) – dömd till 3 år och 3 månader fängelse.
Gerd Honsik (Österrike) – dömd till 5 års fängelse (senare mildrat till 4 år).
Vincent Reynouard (Frankrike) – dömd till 1 års fängelse.
Horst Mahler (Tyskland) – dömd till 13 års fängelse.
Och ”Förintelse”-inkvisitionens härjningar i västvärlden fortsätter:
- Den 28 juli 2010 meddelades att den tyske nationalistiske politikern Günter Deckert dömts till 4 månaders fängelse av distriktsdomstolen i Weinheim. Hans ”brott” bestod i att han hjälpt till att översätta och redigera en del av en tysk utgåva av den italienske revisionisten Carlo Mattognos studie Auschwitz: la prima gasazione (”Auschwitz. Den första gasningen”). Detta arbete bedömdes av det tyska ”rättsväsendet” såsom ”medhjälp till folkuppvigling och kränkning av de dödas minne”, emedan den tyska lagstiftningen på grundval av tekniskt obevisade anklagelser framförda av segrarmakterna (inte minst Sovjetunionen) i Nürnberg beslutat att ”Förintelsen” av judar i gaskammare är ett en gång för alla belagt faktum som inte får bestridas. De kättare som döms har således inte möjlighet att argumentera för sanningshalten i sina åsikter.
För den som på egen hand önskar bedöma huruvida den bok Deckert hjälpte till att översätta är ”folkuppviglande” etc. går det att ladda ner en engelsk översättning av studien ifråga som en pdf-fil på följande address:
http://vho.org/dl/ENG/atfg.pdf
- Den 19 augusi 2010 meddelade det av nyhetsbyrån Reuter att en överdomstol i Amsterdam dömt Arab European League för ”Förnekande av Förintelsen” sedan denna grupp på sin hemsida lagt ut en karikatyr – visad nedan – vilken av domstolen tolkades som ett ifrågasättande av ”Förintelsens” sakrosankta offersiffra, De Sex Miljonerna. Arab European League å sin sida förnekade att de förnekat ”Förintelsen” och menade att de endast önskat belysa ”dubbelmoralen i yttrandefrihetfrågan”. Denna inställning hjälpte emellertid inte gruppen från att undslippa 2000 euro i böter. Straffet må vara tämligen försumligt, men fallet illustrerar onekligen hur extremt lågt i tak det är i Europas ”rättsstater” när det kommer till den officiellt sanktionerade statsreligionen ”Förintelsen”.
Ett tidigare exempel på detta gavs när den franske EU-parlamentarikern och akademikern Bruno Gollnisch i januari 2007 dömdes att böta 5000 euro, inte för att han själv ”förnekat Förintelsen”, utan för att han vid en presskonferens i oktober 2004 yttrat åsikten att man borde låta historiker debattera gaskamrarna fritt utan risk för rättsliga påföljder!
Framtiden för yttrandefriheten i Europa ser inte precis ljus ut. Ansträngningar syftande till att göra de moderna kätterilagarna till norm inom EU backas upp av många ledande politiker och institutioner. Den 27 januari 2010 (på ”Förintelsens minnesdag”) publicerade exempelvis den dåvarande EU-kommissionären med ansvar för rättsliga och inrikes frågor, Jaques Barrot följande meddelande på sin officiella nyhetssida:
Ingen form av antisemitism, oavsett var eller vem den kommer ifrån, är acceptabel. Hågkomsten av andra brott får inte ske till nackdel för minnet av Förintelsen. Konflikten i Mellanöstern kan inte utgöra en ursäkt eller ett rättfärdigande av antisemitism. Det är bedrövligt att i samband med hågkomsten av Förintelsen läsa uttalanden som förnekar Shoah [den hebreiska termen för "Förintelsen"]. Det är oacceptabelt att förneka eller minimera den etablerade historien om det nazistiska folkmordet på judarna. (…).
Vid slutet av detta år kommer medlemsstaterna att tvingas implementera det efterlängtade rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet. Sextiofem år efter befrielsen av förintelselägren kan vi vara stolta över att EU-lagstiftningen gör förnekandet av Shoah till ett brott i samtliga medlemsstater.
Fyra månader återstår till årsslutet 2010. Kommer Barrots löfte att besannas och ”förnekelse” bli ett brott även i Sverige? Kanske. Kanske inte just då, men senare. Långsamt men säkert uppslukas friheten i väst av ”Förintelse”-religionens mäktiga mörkermän.



